Värdet av kunskap

Kunskap är makt heter det. Är då också tillgången till kunskap makt?

Jag minns hur mycket jag gillade historia- och geografilektionerna på lågstadiet. Känslan av att kunna saker var glädje och man suktade ständigt efter mer. Det fanns ingen stark koppling mellan kunskap och makt då, den insikten har kommit senare, men det kändes värdefullt att kunna saker.

Det har alltid gått att googla något. Förr frågade man de äldre. Idag frågar man snarare de yngre. Skillnaden ligger i tillgången till kunskap.

Att vi idag har i princip obegränsad tillgång till kunskap måste ses som något positiv. Dock ställer detta större krav på oss i form av att veta var och hur man hittar den kunskap man söker. Då fokus har flyttats från att kunna saker till att kunna hitta saker behöver man inte längre lära saker utantill. Vi lägger ned mer tid på att sortera information än att tolka den och framförallt ifrågasätta den.

Det går såklart inte att lära sig allt. Men det går alltid att sträva i den riktningen.
Idag sker tyvärr en förflyttning av kunskapens centrum. Samtidigt som vi outsourcar vår kunskap outsourcar vi även vårt ifrågasättande.

Det är denna outsourcing som utgör faran och som gör att primärkunskap (den egna kunskapen) alltid kommer att slå sekundärkunskap (hämtad kunskap). Bakom en dataskärm kan vi alla vara orakel. Men i mötet mellan riktiga människor har primärkunskap alltid ett enormt värde.

Makt ligger fortfarande i kunskap. Inte i att ha kunskapen ett klick bort.

Varumärkets olika målgrupper

För mig är Filippa K ett perfekt varumärke. Då menar jag inte att det är det perfekta varumärket i generell bemärkelse. Det jag menar är att jag synkar helt med det totala varumärket Filippa K. Jag är en målgruppsmässig fullträff.

Anledningen till detta är att jag befinner mig mitt i Filippa Ks tre olika målgrupper:

Jag tycker deras kläder är bra; snygga, funktionella, kvalitativa. Att varumärket är tilltalande: för mig en kombination av franskt och svenskt. Och att kommunikation är fin: avskalad, diskret och sval.

Produktens målgrupp.
Varumärkets målgrupp.
Kommunikationens målgrupp.

När dessa tre delar överlappar varandra till hundra procent, som de gör i mitt fall, så befinner man sig mitt i det totala varumärket. Styrkan i denna totalitet gör mig till en lojal ambassadör.

Vissa produkter älskar man. Vissa varumärken är fantastiska. Viss kommunikation är grym. Och vissa varumärken tar man till sig av hela sitt hjärta. Gör till en del av sig själv.

Det är hit man vill nå som företag. De tre delarna ska ständigt stärka varandra och peka i samma riktning. Det kan man göra om man har målgruppen i fokus från start och i varje del av verksamheten.

Varumärket - mitt hjärta!

Att aktivt arbeta med att förstärka varumärket har blivit ett mer prioriterat område för många företagsledningar. Förutom att varumärket kan skapa kännedom, ge upphov till lojalitet och öka värdet på en produkt kan det också utgöra en sammanfogande kraft inom organisationen. Det är genom medarbetarna som man kan få ut varumärkets värderingar, internt liksom externt.

I denna jakt på kommunikativ framgång har dock varumärket i många fall blivit ännu ett styrverktyg i negativ bemärkelse. En kall och tom plats, fylld av tomma ord. Vackert att beskåda ibland men inte varmt och levande. Oförmögen att släppa riktiga människor som medarbetare och kunder nära inpå. Ängslig i sitt agerande och tvivelaktig i sina beslut eftersom man inte riktigt vet varför man agerar på ett visst sätt.

Men varumärket ska vara en levande och föränderlig varelse, generös i sitt välkomnande och sin energi. En plats för alla. Det handlar som alltid att leva som man lär och inte som man säger. Om man vill att medarbetarna aktivt ska ta del av detta verktyg så ska dessa också vara med att utforma det, underhålla det och utveckla det. De företag som har fattat medarbetarnas enorma potential i att förstå sig på och att leva varumärket är vinnarna.

Varumärket är hjärtat. Det är fyllt av starka värderingar som har potential att driva verksamheten mot målen. Men då måste alla delar känna att blodet rinner genom dess ådror. Därför handlar det om att inte alltid låta hjärnan säga vart hjärtat ska gå. Hjärtat tar gärna sin egen väg.

Hjärnan lyder man för att man måste. Hjärtat lyder man för att man vill.

Investera i ditt nästa biobesök

James Camerons senaste film - Avatar - kostade 400 miljoner dollar att producera. Tur då att den går bättre än Göta Kanal 3.

Diskussioner om hur filmer ska finansieras har pågått länge, inte bara i Sverige. Kampen mellan skaparens estetiska dröm och investerarens finansiella mål går inte alltid hand i hand. Helt klart är att framgången bygger på vad publiken tycker om filmen, oavsett om det handlar om en introvert regissör som "gör film för sin egen skull". Det finns alltid en tilltänkt målgrupp. I alla fall bör det göra det.

Desto svårare är det att peka på ett specifikt varumärke. Ofta finns det flera potentiella varumärken att bygga kommunikationen av en film på; produktionsbolaget, filmstjärnan, regissören, storyn, ursprungslandet mm.

Spännande är då att läsa om People for Cinema. På People for Cinema har man som åskådare möjligheten att delta i filmens finansiering genom att köpa en liten del av filmen innan premiären. Finansiella kalkyler visar på vad en insats på ex. 20 euro ger tillbaka, något som baseras på antalet biobesökare. Man får också en indikation på vilka filmer som kommer lyckas.

Genom att bjuda in och engagera målgruppen i ett tidigare stadium i processen skapar man för filmvärlden unika win-win situationer. Dessa ambassadörer har allt att vinna på höga besöksantal och kommer därför själva bidra med marknadsföring av filmerna.

Jag har ännu inte sett detta koncept i andra länder än i Frankrike men är säker på att idén kommer att spridas.

Gott nytt decennium!

Det nya året har kickat igång och har givit oss ett nytt decennium; 10-talet. Det ska bli spännande att se hur de närmsta 10 åren kommer att påverka oss och förändra oss. Säkert är ATT vi kommer att förändras, men hur?


The Knifes "Heartbeats", framröstad som 00-talets bästa låt.

Förra decenniet såg framväxten av några av världens idag största varumärken. Vilka nya, idag okända varumärken kommer vara en del av våra liv när 10-talet blir 20-tal?

Vi kan nu läsa om 2010 års trender inom en stor mängd olika områden. Jag väljer dock att begränsa mig till att titta på 10 konsumenttrender från trendwatching.com:


BUSINESS AS UNUSUAL
Forget the recession: the societal changes that will dominate 2010 were set in motion way before we temporarily stared into the abyss. More »

URBANY
Urban culture is the culture. Extreme urbanization, in 2010, 2011, 2012 and far beyond will lead to more sophisticated and demanding consumers around the world. More »

REAL-TIME REVIEWS
Whatever it is you're selling or launching this year, it will be reviewed 'en masse', live, 24/7. More »

(F)LUXUARY
Closely tied to what constitutes status (which is becoming more fragmented), luxury will be whatever consumers want it to be over the next 12 months. More »

MASS MINGLING
Online lifestyles are fueling and encouraging 'real world' meet-ups like there's no tomorrow, shattering all cliches and predictions about a desk-bound, virtual, isolated future. More »

ECO-EASY
To really reach some meaningful sustainability goals this year, corporations and governments will have to forcefully make it 'easy' for consumers to be more green, by restricting the alternatives. More »

TRACKING AND ALERTING
Tracking and alerting are the new search, and 2010 will see countless new INFOLUST services that will help consumers expand their web of control. More »

EMBEDDED GENEROSITY
This year, generosity as a trend will adapt to the zeitgeist, leading to more pragmatic and collaborative donation services for consumers. More »

PROFILE MYNING
With hundreds of millions of consumers now nurturing some sort of online profile, 2010 is a good year to introduce some services to help them make the most of it (financially), from intention-based models to digital afterlife services. More »

MATURIALISM
2010 will be even more opinionated, risqué, outspoken, if not 'raw' than 2009; you can thank the anything-goes online world for that. Will your brand be as daring? More »

Många av dessa trenderna utgörs av mer djupgående och avgörande förändringar som kommer påverka vårt sätt att leva. Trender som kommer få oss att ifrågasätta hela vår livsstil och meningen med vår existens. Vi har ett spännande årtionde framför oss!

Harry Potter och nyfikenhetens varelse

Min julledighet har varit mycket lugn och skön. Den jag har umgåtts mest med är Harry Potter. I den bitande kylan i Funäsdalen har det varit hundraprocentig njutning att krypa upp i soffan och dyka ner i JK Rowlings numera välkända värld.

Jag uppslukas av berättelsen och liksom många andra undrar jag vad det är som är så tilltalande.

Jag tror det handlar om att storyn är mycket väl genomarbetad vilket skapar ett djup hos personligheterna och händelserna. En trovärdighet. Sedan har man den klassiska kampen mellan ont och gott och en hjälte som vi kan leva oss in i. Vi människor tröttnar aldrig på sagoberättandet. Om detta talade Per Robert Öhlin på The Next Event i höstas och som jag skrivit om tidigare här. Slutligen tror jag vi tilltalas av Harry Potter på grund av vår utforskande natur. Att JK Rowlings vidgar vår verklighet genom att skapa en värld där vi själva existerar...men inte spelar huvudrollen.

Om jag skulle få frågan vad jag skulle vilja bli när jag blir stor (vilket jag rent åldersmässigt tyvärr redan är) skulle jag svara upptäcktsresande på 1600-talet. Jag drömmer om att få uppleva en värld som ännu inte är utforskad. Där okända saker skymtar bortom horisonten och där ingen riktigt vet vad som ruvar i skuggorna.

Det är denna känsla som har fört mänskligheten framåt och som fortsätter driva utvecklingen. Vi utgör informationssökande varelser som aldrig blir mätta på ny kunskap. Genom vår fantasi formar vi också framtiden. "Tänk om det skulle finnas en pryl som....". På detta sätt utgör också Harry Potter en sorts framtidsbild. De saker som vi önskar skulle finnas kommer också någon gång att finnas.

Och det är väl det som är baksidan på myntet. I vår ständigt pågående strävan mot framtiden konsumerar vi de skuggor och horisonter som finns kvar.

Men så länge vi har fantasin kvar så kommer det alltid finnas något att upptäcka.

Kapten Christopher Norman,
nedtecknat 4 januari 1647

Arkitektur och planning

“An architect is the drawer of dreams”
Grace McGarvie

På sidan 8 i dagens SvD Kultur skriver arkitekten Lars Marcus en debattartikel som ett svar på Aleksander Wolodarskis stadsplanering vid Norra station, området som ska knyta ihop Solna med innerstaden. Lars Marcus är kritisk mot vad han kallar Wolodarskis övertolkning av sitt uppdrag där "monumentaliseringen av det triviala har högsta prioritet". Det handlar bland annat om skyskraporna Tors Torn som ska utgöra en port in till staden.

Det är svårt att veta på vilket sätt Lars Marcus är kritisk då han i sin artikel inte ger något direkt motsvar, något som alltid är bra för en kreativ diskussion. Men debatten är intressant, inte bara för arkitekter och stadsplanerare. Att vi som stadsbor och bostadsbrukare tar en mer aktiv del i processen är på alla sätt positivt: arkitektur är ju något som berör och påverkar oss alla. Frank Lloyd Wright sade även “A doctor can bury his mistakes but an architect can only advise his client to plant vines.”.

Vi ser allt fler exempel på stadsplaneringsprojekt där konsumenten bjuds in i ett tidigt stadium. I det planerade Vällingby Parkstad ges möjligheten till individuellt utformade byggnader där de fantastiska radhusen på Schepstimmermansstraat i Amsterdam legat som förebild. Andra projekt blandar arkitektbyråer i planeringsfasen för att gå bort från den tråkiga enhetligheten som man ser i bland annat Hammarby Sjöstad. Bra exempel är Västra Hamnen i Malmö och den planerade Norra Djurgårdsstaden.

Planning och arkitektur är på många sätt samma process. Arkitekttävlingar liknar kommunikationsbyråernas pitchning mot kund där det handlar om att lösa en uppgift på bästa sätt. För att skapa de bästa förutsättningarna för segern gäller det inte bara att blända beställaren med visuellt snygga och smarta koncept. Det handlar också om att ha satt sig in i situationen; att övertyga med genomtänkta idéer som verkligen gör skillnad.



Det handlar om människor. Om att verkligen förstå. Inte bara genom att sätta sig in i de rent funktionella behoven som man kan se i reklamfilmen för tidningen Die Welt ovan. Utan också sätta sig in i de emotionella behoven och de drömmar som för oss alla framåt.

“A great architect is not made by way of a brain nearly so much as he is made by way of a cultivated, enriched heart.”
Frank Lloyd-Wright