Diskussionen verkar handla om det är moraliskt försvarbart att låta en diktatur utgöra produktionsland för en av våra vanligaste produkter. Att produktion av jeans skulle bidra till förtrycket av det nordkoreanska folket. Men för ett land som har varit mer eller mindre stängt i 60 år så är varje kontakt med omvärlden något mycket positivt enligt mig. Varje litet besök, varje litet utbyte av åsikt eller produkt måste vara ett steg i rätt riktning. Alternativet är ju att fortsätta bidra till tystnaden och den stängda dörren utan att ha en aning om vad som försiggår bakom kulisserna.
Det är här jag tror PUB gör fel. Jag förstår att de inte vill utgöra en arena för politisk debatt men Nokos ambition till inblick i produktionen är långt mycket mer än vad andra klädföretag med produktion i Asien gör. PUB hade möjligheten att ta ett steg mot målet att bli det trendiga ställe man vill genom att göra något annorlunda, något vågat. Men man gav bort den möjligheten.
Killarna bakom Noko Jeans har gjort något supersmart. Men det handlar inte om själva produkten eller om att tjäna pengar. Det handlar om berättelsen. Och varumärket. Genom en annorlunda utgångspunkt har de skapat ett varumärke som genom sin unika verksamhetsidé redan är en kändis.
Jag tror dock inte att utgångspunkten för Tor Rauden, Jacob Åström och Jakob Ohlsson var att bidra till uppöppnandet av Nordkorea. Utgångspunkten var snarare att man ville göra något annorlunda, något coolt. Samt framför allt att kunna berätta en fantastisk historia. Att sticka ut från mängden, att vara först med något är fortfarande en viktig del i människors självuttryckande behov. Särskilt inom mode- och reklambranschen. Noko jeans tog en chans. Den funkade.
Att Noko Jeans också är ett spännande exempel på hur varumärkesstrategi och affärsstrategi närmar sig varandra är en annan diskussion.
HELLO IT'S Noko Jeans! from Noko Jeans on Vimeo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar