Smogen ligger tät över Kinas huvudstad och skymmer såväl den blå himlen som skyskraporna i horisonten. Från det lyxiga hotellrummets stora fönster ser jag ner på en femfilig motorväg där bilarna rusar vidare utan uppehåll. Men jag är glad. Vi är i Peking för att fira mammas födelsedag.
En vecka senare sitter jag hemma framför tvn i lägenheten på Gärdet och ser statsminister Reinfeldt tala inför journalister i Kina om att världens länder måste ta ett ännu större ansvar för att nå 2-gradersmålet. I tidningarna fortsätter diskussionerna om SAABs öde. Kinesiska BAIC skickar sina medarbetare till Trollhättan för att se vilken teknik som är intressant att plocka till Kina. I Mittens rike står utveckling i centrum. Kina växer.
Peking är en galet stor stad. 17 miljoner invånare på en yta som mäter 20 mil i diameter. Höghus och skyskrapor blandas med tempel, hutonger: gammal låg bebyggelse, och kommunistkomplex. Turisterna kommer för att se Himmelska Fridens torg, Förbjudna staden och Kinesiska muren. Men också för shoppingen. Här hittar man alla de varumärken som finns i väst, man hittar även kopiorna, indelade i tre olika kvalitetsnivåer. Dessutom finns de egna kinesiska varumärkena. Peking kan erbjuda allt.
Även de som inte har tänkt köpa kopior hänförs av utbudet och upptäcker behov som de inte visste att de hade. Likt ett stort pussel försöker man fylla i de bitar som man tror passar in. På marknad efter marknad scannar man av varor för att se om något passar in i pusslet. Jakten på vår fulländelse går genom konsumtion. Vi försöker köpa oss lyckliga. Konsumtionen här drivs av rädslan att gå miste om något riktigt billigt och bra. De låga priserna gör oss galna och konsumtionen blir så våldsam att det borde vara uppenbart att det är någonting vi missar genom detta levnadssätt.
I Kinas grannland Bhutan mäter man nationell framgång genom invånarnas lycka och använder sig av gross national happiness istället för gross national product. I en artikel i tidningen Monocle säger Bhutans premiärminister Jigme Yoser Thinley att "happiness is a state that one is able to attain when equilibrium is achieved between the body's material needs and the mind's emotional and psychological needs.".
Denna balans är något som Kina historiskt sett har varit bra på. Dock har de nu börjat ta över västs hysteriska jakt på materiell framgång samtidigt som vi i väst börjar inse att vårt nuvarande konsumtionsmönster hotar vår egen existens.
Nyckeln ligger såklart i att hitta lönsamhet i ny teknik och nya produkter (även där ligger Kina numera i täten av utvecklingen även om man inte kan tro det). Men det kommer framför allt att handla om att hitta den där balansen mellan materiella och andliga behov. För vår del handlar det därför om att sträva efter andlig uppfyllelse.
I alla fall om vår lycka är vårt mål.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar